Hejdå
http://linneaanerfalt.blogg.se/
Ny blogg. Ny verklighet.
Solen i ögonen och spillt mjölk överallt.
Och herregudx3, mitt i allt tråkplugg fick jag för mig att gå logga in på rimboslusk.net. OJ (!) säger jag bara. Vilket liv man hade då.! För det första så hette jag s0kk3r (s-noll-k-k-tre-r). Hmm, kanske förklarar en del? Jag minns verkligen vilka tankar man hade då... Och det var endå bara för kanske max 2 år sedan! Pinsamt? Alltså, egentligen inte. Det var ju sån man var då. Men tur är väll det att man har utvecklats och fortsätter att göra det också. Jag undrar vad jag kommer tycka om mig själv hur jag är nu när jag är en trebarnsmamma med man, villa, volvo och hund. Nej, så svensson kommer jag nog faktiskt inte bli.
Nu -plugg!
Det är nu som jag andas som bäst
(Och ja, jag vet, jag ska skärpa mig. Problemet är det att jag har så sjukligt mycket för mig just nu att det känns nästan som om jag inte har tid att andas. Syns i nästa liv vänner!)
Tro det eller ej...
(Efter ganska precis 53 min letande efter en bild där Saras är -ursäkta generaliseringen- manlig, och utan någon storartad framgång, så fick det bli denna bild. Lite lagom hård ser hon ju ut).
Efter mys på sth gaykör, kaffedrickande, Jonas Gardell, gaydans, tjuvspaning, onceinalifetimeopportunitys, flörtande, förmyckettunnelbaneåkning, dilba x2, myspromenad, kramar, pussar, skratt och gråt på en kväll kom vi fram till att vi är varandras män i våra liv. Egentligen, om man tänker efter så är verkligen Sara den perfekta mannen. Och bäst av allt, hon är mannen i mitt liv!
En återblick på gårdagen; Aldrig ska jag sluta älska dig.
Aaaaahhhhh!!!
Eftersom att Markus morföräldrar satt och drack kaffe i rummet tätt in till kunde jag inte skrika så högt som jag ville -men GRATTIS TILL KÖRKORTET! En månad plus 9 dagar sen 18års dagen, det är min kvinna det!
Puff i en bil. (Dock inte i förarsätet... men nu så!)
Nu sitter jag och väntar på att telefonen ska plinga så ska jag for the first time in history slänga mig våghalsigt in i bilen med kvinnan på bilden som förare. Donken är målet.
Hej, jag lever än.
Just nu sitter två av mina käraste vänner bakom mig och skrattar. De spelar Yatzy och skrattar så det värms i hjärtat på mig.
Idag har vi lökat och lökat och otroligt nog varit på promenad. Bildbevis kommer senare ikväll.
Jag funderar helt seriös på att byta blogg. (oj, får man skriva så?) Jag ska bara trixa och fixa lite, sen blir det ny blogg för fröken Linnéa. Så håll utkik!
Nu ska jag pussa lite extra på söta S och J.
Idag firar Saras nyårslöfte 17 dagar och det känns så sjukt bra!
Ibland tycker jag faktiskt att det är ganska kul att folk känner igen en och är så mysiga och trevliga mot en bara för att de har hört en sjunga på något random ställe. Något idol blir det i alla fall inte för min del, jag ska jobba, och förövrigt så kallas det ju faktiskt förnedringspogram för en orsak. Kul att bli förnedrad framför halva svenska folket.
Förövrigt så har jag precis legat och glassat i parken med mysiga männikor. Mycket trevligt. Plus att jag struntade i mattelektionen idag och sprang ner och köpte två par friis company skor, 800 späng styck och tokvärt! Bilder kommer (för jag lovar, man bir dökär bara av att se dem.!) Mycket trevligt. Nu ska jag äta grädde med ett namsdagsbarn.
Förövrigt så måste jag lära mig ett synonym på förövrigt.
Coco Rosie
Kan man skita i allt nu? Hoppa av och bara liksom aldrig tänka på det igen? Det skulle vara så jävla skönt.! Men då skulle näst in till 2 år av mitt liv vara bortkastat. Nä, jag vet. Hang in there! Snart är det sommarlov, och sen är det mindre än 1 år kvar efter det. Mindre än 1 år. "Tiden går fort när man har roligt".
För övrigt så kom jag på idag att du är lite som ett sommarregn. Eller mera som syre kanske. Eller musik försten. Spelar roll, jag kom i alla fall fram till att jag skulle nog inte klara av att leva utan dig.
Läskigt det där vad en människa kan göra med en annans människas kännslor, bara av att lé och andas och dra fingertopparna mot varandra.
No air?
Jag var på dendärstoraaffärenmedrödtextpåframsidan idag. Hämtade kläder, nya nycklar, nytt kort. Plus nytt efternamn också. Det finns för många av L.A tydligen. Många kära ansikten såg jag också. Frågan är hur jag ska hinna med Akeba också? Det hinns. Det ska hinnas. Vidare till friskis där jag och min nu mera hela rygg skakade rumpan så det stod härliga till. Nu ska jag dansa lite salsa.
För övrigt så går Saras nyårslöfte bra. Riktigt riktigt bra.!
och ännu en gång har jag fått bekräftat för mig att människosläktet är nog ändå en rikigt värdelös ras
Kommentera eller inte kommentera... Det är frågan!
Lååång helg = sååå skönt.!
Juste! Precis här skulle jag villja berätta om min och Annapuffes lilla äventyr i den stora staden. Äventyret innehöll en banan, en telefonaffär, en busschaför, en telefonförsäljare, en riktigt galen idé, puffens oförglömliga min plus en massa skratt. Ja, du kanske förstår varför jag inte kan återberätta den. (Plus att jag lovade puff att jag aldrig någonsin skulle berätta historien för någon. Aldrig. Skammen skulle vara för stor att bära. Haha!)
För övrigt så blir jag lika överrumplad varje gång när jag kommer till berwaldhallen. Att musik kan framkalla så mycket kännslor. Att musik kan vara så underbart. Det är just i sådanna ögonblick jag älskar att vara jag. En musikmänniska. (Plus att radioorkestern är så otroligt (!) bra! Så extremt samspelta de är.!)
Världens finaste-roligaste-målmedvetnades-gulligaste-sötaste-snyggaste-vackraste-tjej
Kalla mig blödig, men jag fick precis världens finaste mejl från världens finaste-roligaste-målmedvetnades-gulligaste-sötaste-snyggaste-vackraste-tjej, och jag började gråta. Innehållet får stanna mellan mig och denna vackra flicka, men summan sumarum så älskar jag dig också. Otroligt mycket. Jag är så fruktansvärt glad att du faktiskt vill finnas i mitt liv och att jag får ta del av din stjärnglans.
Du är så himmla duktig och fin, och jag tycker inte alls att du ska vara missnöjd över the book. Du har gjort mer än vad du egentligen kunnat tycker jag, och herre gud -om inte din mor varit där hade jag börjat bölat. Så fin (!), nästan lika fin som dig!
Och lunchkonserten gick bra.
Du läser mig för bra.
Värdelöst? Inte puffe i alla fall.
Jag har tappat bort min sladd till min iPod.! I tre dagar har jag suttit på bussen och små nynnat för mig själv. (Okej, jag erkänner -ibland blir det väll lite mer än bara så nynn. Haha)
Plus att i övermorgon så är det unplugged. Jag har övat så mycket piano att mina fingrar värker. (Träningsvärk? I fingrarna? Kan man ha det?) Jag är i varje fall grymt nervös. Jag hoppashoppas att det kommer gå bra för mig och alla mina kära klasskamrater.
Och min PuffeAnna klarade uppskrivningen!!!! Aaahhh!!!! Jag skrek så jag nästan sprack när hon ringde mig.!! 58 är ju riktigtriktigt bra.! Grattis min sockertopp! I sommar kommer det vara vi som "lånar" min pappas cab och glider ner till stranden och bara steker! Lägntar redan massor.!
(Och förövrigt lägntar jag bara ännu mer på att bli stor jag med. Jag vill inte vara liten längre. Vill. i. n. t. e.)
Nej, nu måste jag faktikst gå och städa mitt rum så jag kanske hittar den där rackarns sladden.
Intelligens?
Högskoleprovet gick bra. Tror jag. Man vill ju liksom inte uttala sig om nått förens man får reslutatet.. Om ca 4 veckor får jag en liten bläckplump på posten, två siffror med ett kommatecken imellan.
Det roliga är att jag inte riktigt tror på sånt här med högskoleprov. (Men varför gjorde du det då Linnéa? hmmm). Det är ju bra att man kan öka sina chanser att komma in på den högskolan man vill gå på -men går det att mäta intelligens på detta sätt? Intelligens är ju någonting så kompelxt att jag knappt vill tänka på det. Egentligen är jag inte så jätte duktig på synonymer och liknande -men nästa alla de 40 orden kunde jag. Varför? Kanske för att det var ord som finns i just min vardag. Men tänk om svårhetsgraden skulle vara exakt samma -men med andra ord som inte alls finns i min vardag, då skulle ju jag inte kunna någonting. Förstår ni vart jag vill komma?
Det kan ju också vara som så att ett fattigt barn i Afrika som inte ens kan läsa kanske har ett mycket mer logiskt tänkande än vad jag har, men eftersom att jag har fått utbildning och inte han så blir ju jag den "smarta" av oss två.
Sen har vi även den "estetiska intelligensen". Kan man mäta den? Eller hur socialt kompetent man är? Är inte det en typ av "intelligens".
Förstår ni vart jag vill komma?
Nej, högskoleprovet känndes i alla fall som om att det gick bra. Sen får vill väll se vad de små bläckplumparna säger.
Vår
Du är strösslet på en glass, du är det roliga i hash!
Och snart blir du stor också!
- Hej Anna, det är jag. Jag håller på och dör. Ring mig.!
2 h senare:
- Heeej. Lever du?!?!!!
Apgarv!
(Och jag vågar inte riktigt tänka på hur grått allt skulle vara utan dig.)
Nä, nu får det vara slut på det här rackarns fjölet.! Jag vill ha sommar.
Idag höll jag på att blåsa bort när jag stod och väntade på bussen.
Åkte in till ett vitt Norrtälje. Snön låg som ett vitt, tunt puder. Nästan som om någon hade strött glitter över hela Norrtälje för att göra det vackrare. Det blev inte vackrare, bara slaskigare.
I alla fall gick jag och fikade med typ den snyggaste människan jag någon sin träffat i hela mitt liv. Får man vara så snygg? Efter en trevlig prommenad gick jag hem till Marcus för att där bli bjuden på "en äkta gourmet middag" som han uttryckte sig så fint. Ja, gourmet var det allt. Gourmet-köttbullar. Jag skrattade så jag grät. Sötnos. Innan jag skulle få skjuss hem så fick jag även två cocosbollar av Anders. Dessa skulle jag visst ge till min syster, synd att de redan har tagit slut och hon inte är hemma. Oops.
Nej, nu måste jag verkligen fortsätta plugga.
Jag hoppashoppashoppas att Eriks pappa har rätt.! Jag vill ha sommar nuuu.
Sextonde december sjuttonhundrasjuttio - tjugosjätte mars artonhundratjugosju
Med solen i leéndet vaknade jag imorse och kom ihåg vad det var för dag. Med sorg i mina ögon sörjer jag någon mina fingertoppar aldrig snuddat vid, men som mitt hjärta tackar varje dag för det han gjorde. Det han var.
