och hela tiden känns det som om jag inte är här
Idag har varit en mycket konstig dag... Dagen började med att jag, kl 01.34, brände upp mina näshår! Hör och häpnad, men det är möjligt. Vaknade runt 11.30 med en smärta i näsan som fortfarande inte gått över. Försökte vara lite produktiv när jag väl hade pallrat mig upp ur sängen, vilket resulterade i övningskörning. När jag sitter bakom ratten hoppar bilen fram, thats it.
Efter ett nervöst sammanbrott var det dax för dans. Först upp i grabsens repa för att byta om (om mublerad och fin) och sen ner till dansgolvet. Sjukt kul. Blev lite irriterad på fettot bara, men bara man inte kollar åt hennes håll så går det bra. Jag berättade om näshåren för Anna och Sara... Vad gör man inte för några goda skratt?
Väl hemma var det pluggplugg som gällde, vilket resulterade i att jag nu sitter här och bloggar.
Och hela tiden har det känns det som om jag inte är här.
Efter ett nervöst sammanbrott var det dax för dans. Först upp i grabsens repa för att byta om (om mublerad och fin) och sen ner till dansgolvet. Sjukt kul. Blev lite irriterad på fettot bara, men bara man inte kollar åt hennes håll så går det bra. Jag berättade om näshåren för Anna och Sara... Vad gör man inte för några goda skratt?
Väl hemma var det pluggplugg som gällde, vilket resulterade i att jag nu sitter här och bloggar.
Och hela tiden har det känns det som om jag inte är här.
Kommentarer
Trackback
