aliquando et insanire iucundum est

Idag har verkligen varit en vacker dag! Tanken slog mig när jag gick tvärs över plattan (som för övrigt inte är så vacker..) Solen sken, kent pulserade i mina öron och två killar invigningsflygde ett nytt modellplan. självklart skulle planet få lite knäpp precis vid mig, och om inte jag hade gjort en undanmanöver skulle nog varken jag eller planet vara helt nu. (Okej, jag kanske skulle vara det, men inte planet.) förvånat kollade jag och de två pojkarna på varandra, och utan att jag kunde hjälpa mig själv började jag as garva, likså de två pojkarna. Det var skönt, att stå där på varsin sida av plattan och skratta. Fnittrandes sprang jag iväg, med en skön känsla i magen.

Inhandlande idag den tredje väskan jag har köpt bara under denna vecka... (Och det är bara onsdag! oj...) Men den här var så gudomlig att jag inte kunde hjälpa det! Gräddvit med svartlackade detaljer - I love! Nu borde jag nog inte köpa några fler väskor på ett tag.

Dagen blev nog ännu vackrare under kommunikationen. Den slappaste lektionen jag har haft på typ fem år, riktigt skönt. Men det var inte det som gjorde den så bra, utan ni! Ni är så fina! Hur har jag ens överlevt ett helt år utan er?! Ni är precis så vackra och fina som man kan bli! Jag ska nog rymma över till eran koridor någon dag och hoppas på att ingen ser att jag inte riktigt passar in. (Eller så får vi allihopa gå till E). Love and miss you all!

"Love is not blind, it´s retarded"