aliquando et insanire iucundum est

Jahopp, så var premiären avklarad då. Om jag ska vara helt ärlig så har det faktiskt varit mer än en gång som jag har tvivlat på detta projekt. Tvivlat stort också. MEN, det gick faktiskt JÄTTE BRA! Jag är så himmla stolt över HELA ES06 som fick detta att gå ihop (och sen kan man ju fundera över vissa människor som gjorde det svårare för oss som verkligen kämpade -men det blev ju bra endå iaf). (Nästan) alla var faktiskt där och alla gjorde ett strålande jobb ifrån sig. Om jag ska vara ärlig så är jag faktiskt ganska stolt över mig själv som vågade (!). Inte för att jag har några problem att stå på scen (bland det bästa som finns), men att hoppa upp och ner som en tok (toker) och vara allmänt jätteful (dansa otakt osv) är inte så lätt. Jag kom på att det är mycket enklare att spela tokfulluftgitarr med stänga ögon, då kan man låssas som om ingen egentligen ser (fast strålkastarna är riktade rakt emot en). Jag kan med gott samvete att jag är stolt över mig själv, och självklart jätte stolt över mina fantastiska klasskamrater! We rock! (Och låt oss inte glömma alla fantastiska lärare också!) Woho!