nyårslöften
2008as nyårslöfte? hmmm.
- Bli bra på någonting! (helt seriöst... typ vad som helst. bara jag kan bli bra på någonting någon gång.)
- Göra allt som ska göras i tid. (Och göra allt det där som skulle vart gjort för typ över 2 månader sen...)
- Göra någonting varje dag som skrämmer mig.
- Dricka minst 4 glas vatten om dagen.
- Äta minst en frukt om dagen.
- Plocka undan efter mig. (Så att det inte blir så satans stökigt)
- Sova? nä
- Tänka innan jag uttalar mig om saker och ting. (Like thats gonna happend..)
- Lära mig prioritera så att jag får mer tid till sånt som är mer värdefullt. (typ mina underbara vänner).
- Röra på mig mera.!
- Tänka på minst 20 saker om dagen som gör mig till världens lyckligaste människa.
Jahopp... då ska vi väll se hur bra det kommer gå för mig att hålla dessa löften. Jag skulle gissa en vecka. Max.
Utan dig vore jag inget!
Ett fint slut på ett fint år.
Längtar redan efter alla underbara dagar jag kommer att uppleva med dig.
-
ibland undrar jag vem jag lever för.?
från en fest till en annan.
En helt otippad date på juldagen blev det för mig. Jag skulle vilja tacka Andersson-Glassel för en förtrollad, underbar kväll. (Ja, jag kanske ser det lilla... Eller bara uppskattar livet). Jag måste även tacka för skedningen. Och skratten. Och för att mina tankar ledde mig dit jag ville. ("Jag önskar att jag vore precis där jag är just nu") Och för kent- utan dina adetag på en väg jag aldrig vandrat förut. Och för skratten. Och skratten. Och självklart för bion och resturangbesök.!
Tack
(okej... julen kanske inte blev so bad after all... en resa till alperna sitter ju inte helt fel. Go ahead, kalla mig matrealist om du vill. But im still singing those old songs.)
A dream coming true!!!
Jävla skit jul
Okej, jag kanske ångrar mig lite att jag råkade säga det högt rakt ut vid matbordet. Och okej, jag är nog en riktigt bortskämd skitunge som inte nöjer sig med äkta champange till frukost med färska croissanter och jordgubbar i bubblet. Och okej, jag är nog en av de där som jag själv föraktar -en sån där som sprudlar med negativ energi och får alla andra att bli sura också. Men va faan, det finns ju inte julkännsla. Inte någonstans. Jag har försökt hittat den -jag lovar - men droppen kom när jag och min far började stor bråka med skik, tårar och smäll i dörrar. För vadå? -Jo, en tops. En liten jävla tops.
Och självklart är jag så trött och slutkörd att sekunden jag sätter mig framför tv:n för att kolla på Kalle Anka somnade jag. Som en stock. Ingen jul utan Kalle. (Det var inte bara jag som somnade ialalfall -pappa, syrran och morfar somnade också... Ibland undrar jag om det kan vara genetiskt att gå på reservenergin tills man stupar.)
Nej, nu ska jag ta mig fan hitta julkännslan! Dra upp All I want for christmas is you på max, slå in de sissta julklapparna och dricka lite glögg.
(Fredrik var ju i alla fall sötast -sitter och väntar på att klockan ska bli 00.00 så han kan ringa mig för att sjunga god jul i luren. Bättre vänner kan man inte önska sig i någon jul klapp.!)
...och sara, du ska veta hur lycklig jag är för att ha dig i mitt liv! Tack det samma <3....
-
"tid har man om man tar sig tid."
Om man vänder på tid blir det dit. Dit. Dit man är på väg. Dit man vill komma. Det känns bara som om jag aldrig kommer dit.
Lycka?
Det är den där kännslan... En hård knut magen, precis i mellangärdet. Knäna skakar så mycket att det nog skulle synas om man kollade nära. Hela jag skakar. Jag tar snabba, korta andetag. Försöker fokusera. Hjärtat mitt klappar så hårt att det nästan gör ont. Det susar i öronen och jag blir kissnödig. Helt otroligt kissnödig! Och torr i munnen. Försöker fokusera.
Jag ser mig omkring, fattar att nu är det dax och tar ett djuptandetag.
Jag tar tar ett sort steg. Ett stort steg rakt ut till ett säkert självmord. Strålkastarna bländar mig och jag letar desperat efter micken. Där. Trummorna räknar in och bang, vi är igång. Och allt släpper. Musiken uppfyller mig. Förgyller mig. Jag känner basgången ända ut i fingerspettsarna och ryttmen har en magisk verkan på mig.
Den där kännslan... Den helt otroliga, obeskrivliga kännslan. Att stå på scen med hundratals blickar riktade emot en. Med musiken som min sköld och mitt vapen lever jag ut till mitt hela jag. Varje gång känns det som jag växer minst två meter på två sekunder. Varje gång känner jag kännslan som man brukar kalla lycka. Det är då jag lever.
lycka
"Fin?" frågar jag mistänksamt samtidigt som jag tittar ner på mina vanliga jeans och min mysiga men inte så fina tjocktröja. "Nejnej, inte så" svarade Sara "utan hela du! Hela du lyser idag. Du strålar!"
lycka.
okej, idag har varit en sån där dag då man hunnit med ungefär 8 dagar på en dag.
hela dagen började kl 05.00 då 4/5 av familjen anerfält-jansson packade in sig i vår röda bil och körde hela vägen från lilla lohärad till stora uppsala. Väl i uppsala överaskar 4/5 av familjen den resterande 1/5 av familjen med "ja må hon leva", kaffe i termos och flygfyrentårta. mys. citat: "Nej, det är bara min tokiga familj som är tokigare än vanligt..."
Vidare till skolan. Engelska lektion och sedan fillmtittning. Efter det sprang jag och min Anna ner på stan. Där var det snabbshopping som gällde. Jag köpte en Canada Goose jacka, en mobil (W880i), en svart väska med diamant detaljer, en vit nagelpenna och hårpasta. Allt på en fjuttig timma. Det kallar jag speedshopping.
Tillbaka till skolan. sånglektion och pianolektion. (för första gången typ rockade jag).
Rast i en halvtimma. Den halvtimman användes till skratt och deeptalk med underbara Emmy i kaffen.
Sen var det historia lektion. Den sissta med Cecilia. Underbara Cecilia. Som du sa Sara; det är svårt att förklara för någon hur mycket man tycker om en personen. Cecilia är verkligen den bästa lärare jag någonsin har haft. Helt sjukt bra! Inte ett öga var torrt. Jag grät faktiskt mer än vad jag gjort på länge. (Många andra också skulle jag tro). Glädjetårar för att UnderbaraCecilia är så underbar, men mest sorgetårar för att ingen av oss i ES06 någonsin kommer att få ta del av hennes otroliga lektioner och makalösa vis på att lära ut igen. UnderbaraCecilia. Vi kommer sakna dig. Sakna dig.
Och ja, jag hoppas innerligt att vi någon gång i framtiden kommer att bli kollegor. Tack för allt!
Så, torka tårarna och på med nytt smink. En riktigt trevlig promenad med Fredrik till esblanaden, och sen mys med Alexandra. Vi skulle ha bakat lussebular, men i stället blev det bara en massa mys. Alexandra klippte mig (nu är jag en babe), vi kollade på sex and the city avsnitt, drack te, jag masserade Aleex i säkert en timma, gosade med Emelies nya katt, pratade, pratade och pratade. Tack för att du finns älskling.
Sedan hände det någon som aldrig hänt förut tror jag. Jag blev glad att bussterminalen var stäng. Den stänger 22.00, och när jag skulle ta min buss som gick 22.15 fanns det inget annat val för mig än att sitta ute. Men oh så vackert det är! Rimfrost är nog det vackraste som finns.
Hela dagen får väll avslutas med en extremt sexig bild som fredik precis skickade till mig över msn. haha, you gotta love that man!
the one and only
ju mer jag lär mig, desto svårare blir det att förstå.
mållös
-
och du undrar varför jag inte kan vara ensam.
Jag kan, men mina brudar skänker mig så otroligt mycket glädje att jag kan inte göra mycket annat än att bara vara lycklig.
nyårslöften, donation och lite annan
året börjar lida mot sitt slut och den årliga ångesten börjar komma krypandes. de mytomsbunna nyårslöftena. du vet, sånna man gör men aldrig håller. jag har funderat riktigt mycket på det där senaste tiden, och i år ska jag endast -endast- göra nyårslöften jag kan hålla. då återstår bara frågan -vad ska jag ha för nyårslöften? Det är nu jag behöver Din hjälp! Har Du några förslag? inget löfte är för litet eller förstort. hit me! komentera vettja :)
sen har jag funderat riktigt mycket på en sak senate tiden. att donera. donera mina organ när jag dör. jag surfade runt randomly när jag råkade hamna på någon sida där man kunde registrera sig i deras register. Min fösta tanke var "självklart!" men sen var man tvungen att välja vilka organ och hur. skit läskit. Man är ju endå död, så det gör ju inget, det är ju för the greater good, men endå får jag lite panik kännsla varje gång jag går in på den där sidan för att registrera mig. (om jag dör i morgon så donera mina organ. for the greater good). jag ska nog gör det endå... måste bara ta lite mod till mig.
innan det blir ännu mer sex and the city tittande för mig i natt vill jag ge lite cred till annas kommentar när hon lyfter på luren och jag säger "hej det är linnéa" och hon svara med ett lyckligt "yjeeess!" haha. ibland blir jag bara lycklig av dig :)
En bild säger mer än tusen ord...
Det stavas l y c k a!
nu ska jag vänta på att annan kommer hem från sin träning. då ska jag ringa henne, dying to talk to you hun!
imorgon är jag ledig från lusia lussandet -då är det ensamble som gäller! woho
nu ska jag äta lite choklad.
ni är bara bäst. bara bäst!
Brudar! Ni är så jävla fina!
Har tänkt på er hela dagen i dag -och jag är så himla lycklig för att jag har er!
(även fast annan är ett riktigt schnyggo! haha..)
och ibland fattar jag inte hur ni står ut med mig och mina tankar. tack!
om du försvinner nu kommer jag inte kunna andas. fan.
just precis önskade jag att du aldrig komit in i mitt liv och vänt det upp och ner.
kan inte du bara försvinna?
eller nej, för om du försvinner nu kommer jag inte kunna andas. fan
jag vill bara inte vara den som blir lämnad.
its your lack of mind over matter that makes me wanna hate you.
(and i do know that hate is a strong word for you, but it aint for me. its a strong world we live in)
till M.S
på gångvägen från busstation till roden håller dom just nu på med att bygga och riva typ hela området. till och med vägen dit omasfalteras.
i brist på allmänt tänkande är det ungefär så jag känner mig just nu. raserad.
So the world turning in my sheets and once again I cannot sleep .
Walk out the door and up the street; look at the stars beneath my feet.
Remember rights that I did wrong, so here I go.
There is no place I cannot go. My mind is obscure and my heart is heavy, does it show?
I lose the track that loses me, so here I go.
I sent some men to fight, one came back at dead of night. He said he'd seen my enemy. Said "she looked just like me". So I set out to cut myself and here I go.
I'm not calling for a second chance, I'm screaming at the top of my voice.
Give me reason but don't give me choice. Cos I'll just make the same mistake again.
And maybe someday we will meet, and maybe talk and not just speak.
My reflection troubles me, so here I go.
I'm not calling for a second chance, I'm screaming at the top of my voice.
Give me reason but don't give me choice. Cos I'll just make the same mistake again.
And maybe someday we will meet, and maybe talk and not just speak.
Saw the world turning in my sheets and once again I cannot sleep.
Walk out the door and up the street, Look at the stars falling down,
And I wonder where did I go wrong.
I wonder where did I go wrong.
jag är bara så trött på att vara otillräcklig.
död åt ticnet!
självuppfattning?
Det finns flera sätt att beskriva omvärldens bild av oss. Ett är spegel-jaget. Det inebär att man speglar sig i den uppfattning man tror att andra har av en. Den självbild som på det sättet skapas försöker man få bekräftad, förstäkt av andra.
Ett snarligt begrepp är den generaliserade andre. Det innebär att man uppfattar sig själv genom någons annas ögon. Denna andra är ingen speciell person utan en generalisering av hela omvärlden, som man uppfattar den.
Enligt socialpsykologer världen över påverkas självuppfattningen hos en människa av omgivingen.
Så, frågan är då hur den ritkigta självupfattningen verkligen är? Jag trodde att jag hade ganska bra koll på mig själv och vad folk tyckte och inte tyckte om mig. Dock hände det någonting som fick mig helt att tappa fattningen för en tid sedan. Jag har inte kunnat släppa det ur tankarna och en enda fråga maler sig om och om i min hjärna; "vad tycker egentligen folk om mig?" Jag vet att det ska egentligen inte spela så stor roll. Jag menar, jag är mig själv, inifrån och ut i alla situationer alla gånger -någonting som jag icke vill ändra på. Men om jag i ärligehetns namn fick reda på vad folk egentligen tänker och tycker om mig skulle det ge mig ett ypperligt tillfälle att växa och uttväcklas. Både för min egen skull och för alla runt om kring mig.
Jag har igenomsnitt ungefär 17 besökare varje dag på min blogg. Det skulle vara mycket lärorikt och intressant att få reda på vad ni egentligen tycker om mig. på rikigt.
skönt att man får vara anonym va?
tusen rosor
Han läste det högt för mig och sa sedan; "Den delen är tillägnad dig."
jag är bara så lycklig över att jag har dig!
tack för att ni gjorde en av de värsta dagarna i mitt liv till en av de bästa.
tack. ni räddade mig.
det gör bara så jävla ont.
(och jag vill inte gå tillbaka till att inte kunna andas.)
