Did i make it that easy to walk right in and out of my life?

Imorse var jag inne på denna fina flickas blogg och hittade denna låt. Första gången jag hörde den, och nu har jag haft den på repeat hela dagen. Ibland är det läskigt hur en låt kan sätta fingret på ens kännslor så där prefekt.
(Och jag vet att det var flera veckor sen, men jag tänker fortfarande på dig).

Your fingertips across my skin,
the palm trees swaying in the wind
images
You sang me spanish lullabies,
the sweetest sadness in your eyes
clever trick

I'd never want to see you unhappy,
I thought you'd want the same for me

Goodbye my almost lover
Goodbye my hopeless dream
I'm trying not to think about you
Can't you just let me be?
So long my luckless romance
My back is turned on you
I should have known you'd bring me heartache,
almost lovers always do

We walked along a crowded street
You took my hand and danced with me
images
And when you left you kissed my lips
you told me you would never
ever forget these images, no

I'd never want to see you unhappy
I thought you'd want the same for me 

Goodbye my almost lover
Goodbye my hopeless dream
I'm trying not to think about you
Can't you just let me be?
So long my luckless romance
My back is turned on you
I should have known you'd bring me heartache,
almost lovers always do 

I cannot go to the ocean
I cannot drive the streets at night
I cannot wake up in the morning
without you on my mind
So you're gone and i'm haunted
and i'll bet you are just fine,
Did i make it that easy
to walk right in and out
of my life?

Goodbye my almost lover
Goodbye my hopeless dream
I'm trying not to think about you
Can't you just let me be?
So long my luckless romance
My back is turned on you
I should have known you'd bring me heartache,
almost lovers always do

Almost lover - A Fine Frenzy

Långhelg! Nice!

 I torsdags hade jag, Emmy, Anna och Sara värdlens bästa överaskning till världens bästa nörd -aka Jimmy! En hel dag med flams och trams! Riktigt riktigt lyckat med andra ord. (Och min idé!...Ville bara ha lite cred till mig själv. haha). När vi hade flamsat klart i Sveriges soliga huvudstad åkte jag och min Sara till ett ställe där jag aldrig vart förut (och självklart åkte vi åt fel håll med tunnelbanan när vi skulle dit). Där träffade vi på en av de snyggaste människor jag någonsin mött. Yes!
Jag har även gjort någonting jag aldrig gjort förr -jag klippte page på Sara! Det blev aaas snyggt! Och jätte kort! Jag nästan skrek rätt ut när jag klippte första hacket -men det blev ju super.! (Oj vad jag var självgod idag.. haha) Myspys med Sarasara, sedan träna.
Lördagskväll får nog förklaras med underbar. Resten blir nog cencurerat.
Träningen är förövrigt inte lika jobbig längre. Och jag är mer hungrig om dagarna har jag märkt. (Fast jag får bara äta 20 poäng om dagen enligt v.v. hahaha!) Det är i alla fall en muskel som jag märker är riktigt riktig vältränad från början. Woho!


Thats what firends are for!

Idag gav jag Jimmy min banan. Jag var lite extra gullig om jag får säga det själv.
image66
(Jimmy är söt!!!)


Efter en stund fick jag tilbaka den. Då såg den ut så här på andra sidan:
image67
(Gay! Men tack <3)


Ännu senare skrev sötJimmy till mig på msn:

♪JiMBO säger:

Alla gulliga smågrejer du gör betyder jättemycket, faktiskt. Som det där med bananen idag.

♪JiMBO säger:

Tack.

linnéa. säger:

äh, det är bara jag och mina konstiga infall.. =p

linnéa. säger:

Tack för att du vill vara min vän, DET betyder jätte mycket :D

♪JiMBO säger:

Tack själv..


Ge mig romatik #2

Jag vet inte riktigt vad jag hatar mest. Att jag sa att jag älskade dig efter att du hade gråtit konstant i 9 timmar, eller att du inte hör av dig längre.

Idag växlade jag upp till trean för första gången! Jag skrek och asgarvade samtidigt. Läskigt som satan, men skitkul när det går fort! Det som är så konstigt är dock att min moppe går i 90, och idag var jag uppe i max 25 men tyckte att det gick mycketmycket fortare.! Imorgon ska min Anna till gillinge. Ojoj, jag hoppas för guds skull att hon har armar och ben på rätt ställe och inte klantar till sig som jag nog kommer att göra. Jag håller tummarna för dig hun!

3 nätter kvar till Beetoven symfoni 5 på Berwaldhallen med Christan! Woho! Omg, what am I going to wear?!

"Sov du lilla videung"

Kan det bli vår om det inte ens har varit en riktig vinter?

Det senaste är nu alltså EMD. Emotional Music Dysfunction.

"Programledaren (PL): Vad har ni själva för svenska favoriter?

Danny: Eh alltså... jag jag... ehhh Admire, vad heter det...

PL: Beundrar!

Danny: Eh eh... beundrar alla dom här... eh... alla som är med i Idol och dom här duktiga som kommer fram och och du vet och över en natt blir popstjärnor och hanterar det. Det är stort. Men även dom här som jobbar stenhårt på att skriva sitt material, producera det själv och eh... släppa eget... det är stor eloge liksom.

PL: Mmm...
(och ja vaffan ska han säga)."
Hela texten är citerad här ifrån. Och det sorliga är att allt är sant också! ...... jag orkade inte skriva om allt, där av citeringen :p


Alltså, helt ärligt. Jag är faktiskt helt mållös. Jag brukar ofta ha någonting att säga om saker och ting... men just nu är jag bara så förvånad att någon kan vara så jävla dum i huvet och så sjukt jävla borta att jag känner mig helt mållös. Kan en människa bli så här dum i huvet? Kan en människa som tycker så fortfarande vara smart nog att veta att den borde gå upp ur sängen på morgonen. Om det endå vore så väl...
 Vart tog hjärncellen vägen? Den kanske stod på offknappen för tillfället. Det är ju verkligen så stort när man helt plötsligt över en natt bli popstjärna. Så stort. Och att man sen kan hantera det är ju verkligen det det största av alla stordåd. Helt plösligt.
"Men även dom här som jobbar stenhårt på att skriva sitt material, producera det själv och eh... släppa eget... det är stor eloge liksom." Men även?!!? och eh... Alltså, förlåt, men jag tror jag dog lite inuti.
Bryan Adams, Rod Steewart och Sting är ju verkligen inte förtjänade av någon stor eloge eller liknande för vad de har gjort för musiken. De har ju bara kämpat som gudvetvad och verkligen spridit inte bara riktigt grym musik utan även rikigt bra budskap. All for love klingar även i min generation -och fy fan vad jag kommer att skämmas över mitt egna släkte om det blir för fuck emds förtjänst. Nej för faan, sånna som han borde inte ha rätten att kalla sig för musiker!

Det senaste är nu alltså EMD.
Emotional Music Dysfunction


Nu har jag bara en massa saker att se fram emot!

Just nu är det precis 25 nätter till Reel Big Fish, 37 nätter till Alperna, 59 nätter till Hamlet på dramaten, 132 nätter till premiären av Sex and the city filmen, 145 nätter till sommarlovet, 153 nätter till midsommarafton, 282 nätter till Syd Afrika, 315 nätter tills jag fyller 18!
...och på vägen dit ska både min Anna och min Emmy fylla 18 (!!!), min Sara ta studenten (!!!!!), en obestämd vecka med brudarna på Gotland kommer att infinna sig (!!), en resa till England kommer säkerligen att bli av (omg!), yttligare alla i min vänskapskrets som inte fyllt 18 än kommer att göra det (!), några av mina pojkar kommer att lämna mig för lumpen (okej, det kanske inte var så skoj)... de flesta av mina pojkar fyller 20 (!!!) (systemet here I come!), plus en hel del skratt, skoj, jobb, slit, partyn, spykrök, tårar, glädje, stress, sovmorgonar, blåmärken, pussar, asgarv, dans, kyssar, mys, skedning, förvirrenhet, träning, hopplöshet, närhet, sorg, nakna jumskar, lugn, drömmande, plugg, njutandes och lycka!

"Lär av gårdagen, dröm om framtiden, men lev i nuet."

"Det var en gång en apa som hette Måns."

Ni vet den dära leken som man alltid gjorde när man var liten...
...man tar ett linjerat papper och skriver en mening på raden högst upp, men det sista ordet/satsen skriver man på nästa rad, viker papperet och ger det till nästa person. Person nummer två får nu fortsätta på min mening (ovetande vad den egentligen är, han/hon vet ju bara sista ordet/satsen...) och skriver sista ordet/satsen på sin mening på rad tre, viker och skickar sedan vidare pappret. You get the picture.

Så här kul har jag, Emmy, Jimmy och Måns på våra historialektioner;

Det var en gång en apa som hette Måns. Hans favvo
var ligger den någonstans?
Han gick hur som helst vidare, ända till vägens slut.
När han var där sade han "Äre lol eller, det är nämligen rätt lol för mig Hehehehehehe jag
är snygg osv. Nejnej, svarade han. Jag menade
att hon bah doh och sen jah bah meh liksom.
Sen kom jungfrun ut ur kapellet, efter två timmar.
Prästen frågade "Äru retard eller?"
han svarade: Ja, kanske... Du är ganska snygg,
men det brydde inte hon sig om. Hon bah
fortsatte att skriva klart breven så fort som möjligt.
Han drog dit ingen hade varit förut, till landet där drakar flög och där kungar härskade, för
att hitta frid. Så den döde tog sitt avlast brev och bad
sin äckliga kusin. Snart väntar döden oss alla
och jordgubbarna var gröna och omogna.
Detta löstes genom att påven slog Martin, rakt på
kuken. Va? Nej, jag tycker inte att bananen
ser ut så. Skumm. Ja, till och med skummare än en skummtomte. Dom kan man i och för sig mickra
om inte de hade varit där hade ju allt varit förstört. De samlades allihopa och sate sig i en ring.
Sedan så dog alla av att påven hade så mycket gaser i magen så när han blev träffad av blixten så blev det som en atombomb. SLUT

(Det var Måns som fick ryck där på slutet... haha) Jag skrattade så att jag grät när vi läste upp den högt.

Igår gick jag hem till Marcus när den lååånga historialektionen var slut. Alexander hade jobbat hela dagen, så han låg och sov på en madrass på golvet när jag kom dit. (Ni borde verkligen gifta er... Ni umgås mer med varandra än vad jag någonsin har gjort med någon av mina pojkvänner. Och jag har endå BOTT ihop med Marcus...)
I alla fall. Efter en lååång historialektion var jag också ganska trött och gick och la mig för att sova i Marcus säng. Uppenbarligen var Marcus också trött, eftersom att jag vaknar 2 h senare av att han ligger och håller om mig. Bakom mig, sovandes. Lägg märke till Bakom mig.
Anyhow. Efter en liten stund begrunnande från min sida vaknade både Alle och Marcus (av Daniels datorspelande. Jag har aldrig fattat vitsen med datorspel...) Alexander och Marcus ligger och pratar om ditt och datt, Alle tittar till och med på Marcus (Han ligger fortfarande bakom mig sett från Alles håll). Nån av de små prinsarna kläckte ut sig nått som lät as kul, varpå jag började fnittra. Alle sätter sig då käpprätt upp på sin madrass och utropar "ÄR LINNÉA HÄR?! Va? Jag såg dig inte! Du är så liten! Faan vad du är liten Linnéa!!!" Hahahaha. Jag garvade så jag dog. Okej att jag är liten, men va faan. (Och nej, jag hade inget stort duntäcke eller nått. Inte ens en liten filt.) Hahahaha.

Resten av fredagskvällen kan nog samanfattas med kittelbrottning mot Marcus, lite deep talk med Alle, mycket humor och riktigtriktigt mycket garv.

Mind your own business!

Ursäkta mig för att jag blir måttligt upprörd! Har inte folk ett bättre liv än att dom ska gå och snoka i andras? Har inte folk något mer intressantare för sig, kanske även mera givade, än att tissla och tassla om saker som dom inte har någonting att göra med.? Om man nu är så jävla nyfiken så kan man väll fråga själv! (Även om troligast är att man inte får något svar -efter som att man inte har någonting med den saken att göra!) Mind your own business. Och ja, till alla människor, jag hade ett astrevligt nyår. Skärp er! Skaffa egna liv. Ni är gamar.
Och till S. -jag stöttar dig!

Bang Bang (My Baby Shot Me Down).

och jag greppar blint i luften efter dina andetag.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Var snäll och tryck här.

Frågan är varför inte flera människor gör det till en vana att trycka en gång om dagen. Det är min nya vana. Please spread the word!

Wohoooo!

Aaaahh! Jag dog precis!!!!

UnderbaraSara kom på den überbra idén hur vi ska spendera våra "studiedagar" 24/1 -27/1. En sista minuten! Efter lite googlande lutar det just nu åt maltahållet! Jag blev så sjuuukt taggad! Jag, Anna, Sara och en massa outforskande äventyr (partaaaa!).
Iiiih! Det spritter i hela kroppen på mig!

yes!enmilstolpepåvägenstort!

Jag tror jag uppnådde nått idag. Inte något jagharkommitpåbotemedletförcancerstort, inte häller jagfickbefodranstort, utan mera yes!enmilstolpepåvägenstort! I pianoläxa denna vecka fick jag ett Bach stycke. Det känndes faktiskt stort. I alla fall för lilla mig.


s0kk3r Igår, 0:50
Du är så fin
Fotogen Igår, 7:14
Inte ett dugg jämfört med dig när du sover.
Fotogen
 Igår, 7:14
Eller är vaken, för den delen.
 
 

Vacker, Vackrast, Sara.

De senaste veckorna känns det som om jag har sagt samma ord till alla människor som undrar vad som har hänt. Samma meningar, i samma ordning. Du frågade mig idag om hur jag mådde. Utan att ens behöva yttra en hel mening förstod du. Du fyllde i mina tankar och satte ord för min sorg. Tack. Jag har aldrig mött en sådan klok människa som du. Och jag har nog aldrig låtit någon komma så nära som du. Vackra du har en otrolig förmåga att kasta dig in i mitt liv, in i mitt hjärta och på något magiskt sätt få allt att släppa. Om så bara för en stund får du mig att känna mig trygg och säker. Du förstår mig som ingen annan gör. Du ger mig klarhet och riktningar. Du nystar in dig i mina tusentals tankar och rätar ut. Du får mig att förstå verkligheten. Du får mig att förstå mig själv. 

Du
förstår mig som ingen annan gör.

    
  image65 


.

...jag kom precis på att jag borde sluta blogga. Jag dumförklarar bara mig själv hela tiden.

-

okej, jag vet.. Vi har utvecklas jätte mycket åt det bättre hållet. Demokrati hit och välfärd dit. Ja, jag vet. Jag borde verkligen inte klaga.. Jag har världens finaste vänner som jag vet att jag altid kan lita på. Jag får en utbildning alldels gratis -ja, jag får till och med betalt för att jag pluggar på gymnasiet. Jag bor i ett land som är ledande innom jämstäldhet och vi har inte krigat på jagvetintehurmångaår. Vi har en grym tyckfrihet (jag tänker främst på stackarna i kina...) och absolut inga jobbiga "konflikter" (konflikten i mellanöstern). Vi har ett demokratiskt val var 4de år då våra folkvalda får komma till makten. (Även om en del uppenbarligen blev mycket förvånade när de skulle ta bort a-kassan. Varför röstade ni då på dom?) Juste, inte nog med att jag får en asbra utblidning -jag får även välja vad för slags det ska vara. I mitt fal blev det (självklart) musik. Och musiken.! Bara ordet får en att vilja skirka ett livsspudlande glädjerop rak ut. Musiken.
Jag har en dator, en säng, rinnande vatten, två fasta jobb (pengar), mat i kylskåpet, en hel del skor som jag egentligen inte behöver (men mår såå bra av), människor i min närhet som jag älskar, människor i min närhet som älskar mig. Oj, det är nog det som kvittar mest. Att älska och att bli älskad. Och det gör jag och det blir jag. Nej, för faan, nu får jag ta och skärpa till mig.!


-

Det blir bara tyngre och tyngre att gå upp ur sängen på mornarna. Kroppen vill liksom inte.
Är det bara jag som känner mig tom inuti?



Nää, för att ingen är unik och vi kan lika gärna gå och dö allihopa för allt vi åstakommer är att göra denna värld en sämmre plats än den var när vi fann den. Vi kan lika gära lägga oss ner och aldrig andas igen, för att ju mer vi andas desto mer förstör vi. För faan.

- Vad är det? Är du sur på nått?
- Nej, det är bara du som tjatar och nnjuninjuni...

unik?

Ganska ofta på senaste tiden har jag funderat på om det verkligen inte finns något djupare än det här.? Och egentligen spelar det ingen roll hur djup man blir, alla ord är redan sagda. Med riska för att låta mycket negativ så känns det ibland som om det spelar ingen roll vad jag gör, jag är bara precis som alla andra. Jag är inte unik på något sätt, allt jag säger är ett citat från någon annan någonstans i värdlen någon annan tid. Det är nu man måste tänka nyskapande.! Världen är i ständig utveckling och rätt som det är har man kommit på en ny idé.
Om det endå vore så väl.

Fick precis ett telefonsamtal...

RingRing.
Jag: Hej, det är Linneá.
Marcus: Hejhej... det är jag.
Jag: Hej du!
Marcus: Alltså... jag tänkte bara säga att du betyder väldigt mycket för mig.
Jag: Åå, vad söt du är!
Marcus: Mmm, men nu måste jag gå. Tänkte bara säga det.
Jag: Aha, okej. Du betyder väldigt mycket för mig med.!
Marcus: Vilket tur för mig.! Men vi hörs sen. Pusspuss!
Jag: Aa, det gör vi. Puss!
Klick.

Det värmer.


"Jag känner mig i alla fall mer hemma här en någon annan stans än hemma" Söta underbara du!

Okej, att sitta 2 h på restaurang med underbrasteEmmy kanske är lite överdivet, men det var nog fredag kvälls höjdpunkt. Super trevligt! Vidre till ("gamla") Markus, där det bjöds på någon (uppenbarligen) fin whisky och guitar hero. Har aldrig spelat det förr, men det var rikigt kul faktiskt.! Träffade även en del gamla välkända ansikten som jag inte sett på ett tag. Riktigtriktigt trevligt. Också kvällens hjödunkt.! Sen ringde SötaFia och jag och min underbaraEmmy gick den korta biten till Chrikan där SötFia befann sig. Mycket nytt folk (nu fick du som du ville Emmy.. haha). Även ett helt stört skönt gäng med brudar som hoppade rakt in i hjärtat på mig. (Nästan också kvällens höjdpunkt.!) Vi ses nästa helg brudar -då ska vi rocka loss! Efter många intressant diskutioner ville Emmy hem till Vidar, men med tanke på folket som var där just då bestämde vi oss faktiskt för att åka "hem". Först till Markus och hämta grejerna -där det bokstavligt talat låg 4 killar helt utslagna. (Guitar hero måste vara en krävande sport....) Pussade lite på dom och sen kom skjussen.
Okej, jag tror jag ändrade mig om kvällens höjdpunkt. Att dela en 90 säng med någon man verkligen tycker om är bra underbart. :)

Nu är det psykologi som gäller för mig. Jag har nog fattat allt nu, men man måste ju lära sig alla de där rackarns termerna. Aaaah!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0