En vanlig rackarns torsdag på ingång?
"Alltså, om inte jag skulle köpt dom där skorna som jag bara använt en gång skulle jag ha massa pengar över att köpa typ... skor!"
Tack Jimmy för att vi lider av samma sak. (Och tack för världens finaste sms!)
Kanske det viktigaste blogginlägget jag någonsin skrivigt.
Min pianolärare Tomas ord när jag improviserade på Bach. Jag rös faktiskt lite.
Den 23/1 var jag och Christian på Beethoven, symfoni 5. Hela Berwalldhallen höll andan tror jag. Jag gjorde det i alla fall -i nästan 1 h. Eller var det 1 h? Jag minns faktiskt inte, det kunde vart längre, det kunde vart kortare. Det känndes nästan som om hela universum stannade på något vis, tiden försvann in i det oändliga. Det låter töntigt -jag vet, men thats what music really is about. Min passion. Musik är någonting så vackert! Med risk för att låta ännu töntigare så är musik verkligen det vackraste som finns. Jag lever för musiken. Jag vet, man borde leva för livet, men jag lever mitt liv genom musiken. Jag förstår att inte alla känner som jag när det kommer till musik, men jag hoppas innerligt att alla människor någon dag hittar samma livsglädje och passion som jag hittar i musiken i någonting annat.
Sammanlagt har jag just nu 10 timmar i veckan schemalagda musiktimmar, och utanför det sitter man nästan alltid i korridoren och lär sig en ny stämma eller ett nytt akord. Jag har verkligen märkt hur mycket jag har utveckat mitt kunnande inom musiken på bara 1½ år!
Jag tycker det är så fascinerande hur allt jag lärt mig verkligen hänger ihop. Man kan verkligen inte slöa på en enda musik- och gehörsläralektion, för då fattar man ingenting på nästa lektion. Och allt jag lär mig på de lektionerna tar jag sedan med mig och använder i både musikteknikslektionerna och sololektionerna -för att inte tänka på hur mycket jag använder mig av det utanför skolan i nästan varje sak jag gör. Jag lär mig verkligen för livet!
Som jag altid sakt; hellre död än döv.
En vanlig rackarns onsdag
I risk för att förstöra denna jättebästa bok för andra säger jag inte vilken det är -men hon dooog! Ahhh! (Alla ni som känner Sarasara och vet hur hon låter när hon "stön/skriker" jämt och ständigt -det är preciiis så jag låter nu.) Hon dog! Hon kan ju inte döö! Fan.! Aaahh!
Förövrigt så är det jobbigare att spela toker (i snövit) en hel eftermiddag än att gå på ett friskispass! Jag hoppade så mycket att halva min klack försvann på mina fina stövlar. Damn.
Btw, Ems blogg! Det är verkligen precis som jag tycker -fast i bättre ord!
-
för att allt bli inte rikigt som det är på rikigt med orden. Okej, nu är jag tyst.
Did i make it that easy to walk right in and out of my life?
(Och jag vet att det var flera veckor sen, men jag tänker fortfarande på dig).
Your fingertips across my skin,
the palm trees swaying in the wind
images
You sang me spanish lullabies,
the sweetest sadness in your eyes
clever trick
I'd never want to see you unhappy,
I thought you'd want the same for me
Goodbye my almost lover
Goodbye my hopeless dream
I'm trying not to think about you
Can't you just let me be?
So long my luckless romance
My back is turned on you
I should have known you'd bring me heartache,
almost lovers always do
We walked along a crowded street
You took my hand and danced with me
images
And when you left you kissed my lips
you told me you would never
ever forget these images, no
I'd never want to see you unhappy
I thought you'd want the same for me
Goodbye my almost lover
Goodbye my hopeless dream
I'm trying not to think about you
Can't you just let me be?
So long my luckless romance
My back is turned on you
I should have known you'd bring me heartache,
almost lovers always do
I cannot go to the ocean
I cannot drive the streets at night
I cannot wake up in the morning
without you on my mind
So you're gone and i'm haunted
and i'll bet you are just fine,
Did i make it that easy
to walk right in and out
of my life?
Goodbye my almost lover
Goodbye my hopeless dream
I'm trying not to think about you
Can't you just let me be?
So long my luckless romance
My back is turned on you
I should have known you'd bring me heartache,
almost lovers always do
Almost lover - A Fine Frenzy
Långhelg! Nice!
I torsdags hade jag, Emmy, Anna och Sara värdlens bästa överaskning till världens bästa nörd -aka Jimmy! En hel dag med flams och trams! Riktigt riktigt lyckat med andra ord. (Och min idé!...Ville bara ha lite cred till mig själv. haha). När vi hade flamsat klart i Sveriges soliga huvudstad åkte jag och min Sara till ett ställe där jag aldrig vart förut (och självklart åkte vi åt fel håll med tunnelbanan när vi skulle dit). Där träffade vi på en av de snyggaste människor jag någonsin mött. Yes!
Jag har även gjort någonting jag aldrig gjort förr -jag klippte page på Sara! Det blev aaas snyggt! Och jätte kort! Jag nästan skrek rätt ut när jag klippte första hacket -men det blev ju super.! (Oj vad jag var självgod idag.. haha) Myspys med Sarasara, sedan träna.
Lördagskväll får nog förklaras med underbar. Resten blir nog cencurerat.
Träningen är förövrigt inte lika jobbig längre. Och jag är mer hungrig om dagarna har jag märkt. (Fast jag får bara äta 20 poäng om dagen enligt v.v. hahaha!) Det är i alla fall en muskel som jag märker är riktigt riktig vältränad från början. Woho!
Thats what firends are for!
(Jimmy är söt!!!)
Efter en stund fick jag tilbaka den. Då såg den ut så här på andra sidan:
(Gay! Men tack <3)
Ännu senare skrev sötJimmy till mig på msn:
♪JiMBO säger:
Alla gulliga smågrejer du gör betyder jättemycket, faktiskt. Som det där med bananen idag.
♪JiMBO säger:
Tack.
linnéa. säger:
äh, det är bara jag och mina konstiga infall.. =p
linnéa. säger:
Tack för att du vill vara min vän, DET betyder jätte mycket :D
♪JiMBO säger:
Tack själv..
Ge mig romatik #2
Idag växlade jag upp till trean för första gången! Jag skrek och asgarvade samtidigt. Läskigt som satan, men skitkul när det går fort! Det som är så konstigt är dock att min moppe går i 90, och idag var jag uppe i max 25 men tyckte att det gick mycketmycket fortare.! Imorgon ska min Anna till gillinge. Ojoj, jag hoppas för guds skull att hon har armar och ben på rätt ställe och inte klantar till sig som jag nog kommer att göra. Jag håller tummarna för dig hun!
3 nätter kvar till Beetoven symfoni 5 på Berwaldhallen med Christan! Woho! Omg, what am I going to wear?!
"Sov du lilla videung"
Det senaste är nu alltså EMD. Emotional Music Dysfunction.
"Programledaren (PL): Vad har ni själva för svenska favoriter?
Danny: Eh alltså... jag jag... ehhh Admire, vad heter det...
PL: Beundrar!
Danny: Eh eh... beundrar alla dom här... eh... alla som är med i Idol och dom här duktiga som kommer fram och och du vet och över en natt blir popstjärnor och hanterar det. Det är stort. Men även dom här som jobbar stenhårt på att skriva sitt material, producera det själv och eh... släppa eget... det är stor eloge liksom.
PL: Mmm... (och ja vaffan ska han säga)."
Hela texten är citerad här ifrån. Och det sorliga är att allt är sant också! ...... jag orkade inte skriva om allt, där av citeringen :p
Alltså, helt ärligt. Jag är faktiskt helt mållös. Jag brukar ofta ha någonting att säga om saker och ting... men just nu är jag bara så förvånad att någon kan vara så jävla dum i huvet och så sjukt jävla borta att jag känner mig helt mållös. Kan en människa bli så här dum i huvet? Kan en människa som tycker så fortfarande vara smart nog att veta att den borde gå upp ur sängen på morgonen. Om det endå vore så väl...
Vart tog hjärncellen vägen? Den kanske stod på offknappen för tillfället. Det är ju verkligen så stort när man helt plötsligt över en natt bli popstjärna. Så stort. Och att man sen kan hantera det är ju verkligen det det största av alla stordåd. Helt plösligt.
"Men även dom här som jobbar stenhårt på att skriva sitt material, producera det själv och eh... släppa eget... det är stor eloge liksom." Men även?!!? och eh... Alltså, förlåt, men jag tror jag dog lite inuti.
Bryan Adams, Rod Steewart och Sting är ju verkligen inte förtjänade av någon stor eloge eller liknande för vad de har gjort för musiken. De har ju bara kämpat som gudvetvad och verkligen spridit inte bara riktigt grym musik utan även rikigt bra budskap. All for love klingar även i min generation -och fy fan vad jag kommer att skämmas över mitt egna släkte om det blir för fuck emds förtjänst. Nej för faan, sånna som han borde inte ha rätten att kalla sig för musiker!
Det senaste är nu alltså EMD.
Emotional Music Dysfunction
Nu har jag bara en massa saker att se fram emot!
...och på vägen dit ska både min Anna och min Emmy fylla 18 (!!!), min Sara ta studenten (!!!!!), en obestämd vecka med brudarna på Gotland kommer att infinna sig (!!), en resa till England kommer säkerligen att bli av (omg!), yttligare alla i min vänskapskrets som inte fyllt 18 än kommer att göra det (!), några av mina pojkar kommer att lämna mig för lumpen (okej, det kanske inte var så skoj)... de flesta av mina pojkar fyller 20 (!!!) (systemet here I come!), plus en hel del skratt, skoj, jobb, slit, partyn, spykrök, tårar, glädje, stress, sovmorgonar, blåmärken, pussar, asgarv, dans, kyssar, mys, skedning, förvirrenhet, träning, hopplöshet, närhet, sorg, nakna jumskar, lugn, drömmande, plugg, njutandes och lycka!
"Lär av gårdagen, dröm om framtiden, men lev i nuet."
"Det var en gång en apa som hette Måns."
...man tar ett linjerat papper och skriver en mening på raden högst upp, men det sista ordet/satsen skriver man på nästa rad, viker papperet och ger det till nästa person. Person nummer två får nu fortsätta på min mening (ovetande vad den egentligen är, han/hon vet ju bara sista ordet/satsen...) och skriver sista ordet/satsen på sin mening på rad tre, viker och skickar sedan vidare pappret. You get the picture.
Så här kul har jag, Emmy, Jimmy och Måns på våra historialektioner;
Det var en gång en apa som hette Måns. Hans favvo
var ligger den någonstans?
Han gick hur som helst vidare, ända till vägens slut.
När han var där sade han "Äre lol eller, det är nämligen rätt lol för mig Hehehehehehe jag
är snygg osv. Nejnej, svarade han. Jag menade
att hon bah doh och sen jah bah meh liksom.
Sen kom jungfrun ut ur kapellet, efter två timmar.
Prästen frågade "Äru retard eller?"
han svarade: Ja, kanske... Du är ganska snygg,
men det brydde inte hon sig om. Hon bah
fortsatte att skriva klart breven så fort som möjligt.
Han drog dit ingen hade varit förut, till landet där drakar flög och där kungar härskade, för
att hitta frid. Så den döde tog sitt avlast brev och bad
sin äckliga kusin. Snart väntar döden oss alla
och jordgubbarna var gröna och omogna.
Detta löstes genom att påven slog Martin, rakt på
kuken. Va? Nej, jag tycker inte att bananen
ser ut så. Skumm. Ja, till och med skummare än en skummtomte. Dom kan man i och för sig mickra
om inte de hade varit där hade ju allt varit förstört. De samlades allihopa och sate sig i en ring.
Sedan så dog alla av att påven hade så mycket gaser i magen så när han blev träffad av blixten så blev det som en atombomb. SLUT
(Det var Måns som fick ryck där på slutet... haha) Jag skrattade så att jag grät när vi läste upp den högt.
Igår gick jag hem till Marcus när den lååånga historialektionen var slut. Alexander hade jobbat hela dagen, så han låg och sov på en madrass på golvet när jag kom dit. (Ni borde verkligen gifta er... Ni umgås mer med varandra än vad jag någonsin har gjort med någon av mina pojkvänner. Och jag har endå BOTT ihop med Marcus...)
I alla fall. Efter en lååång historialektion var jag också ganska trött och gick och la mig för att sova i Marcus säng. Uppenbarligen var Marcus också trött, eftersom att jag vaknar 2 h senare av att han ligger och håller om mig. Bakom mig, sovandes. Lägg märke till Bakom mig.
Anyhow. Efter en liten stund begrunnande från min sida vaknade både Alle och Marcus (av Daniels datorspelande. Jag har aldrig fattat vitsen med datorspel...) Alexander och Marcus ligger och pratar om ditt och datt, Alle tittar till och med på Marcus (Han ligger fortfarande bakom mig sett från Alles håll). Nån av de små prinsarna kläckte ut sig nått som lät as kul, varpå jag började fnittra. Alle sätter sig då käpprätt upp på sin madrass och utropar "ÄR LINNÉA HÄR?! Va? Jag såg dig inte! Du är så liten! Faan vad du är liten Linnéa!!!" Hahahaha. Jag garvade så jag dog. Okej att jag är liten, men va faan. (Och nej, jag hade inget stort duntäcke eller nått. Inte ens en liten filt.) Hahahaha.
Resten av fredagskvällen kan nog samanfattas med kittelbrottning mot Marcus, lite deep talk med Alle, mycket humor och riktigtriktigt mycket garv.
Mind your own business!
Och till S. -jag stöttar dig!
Bang Bang (My Baby Shot Me Down).
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.
Frågan är varför inte flera människor gör det till en vana att trycka en gång om dagen. Det är min nya vana. Please spread the word!
Wohoooo!
UnderbaraSara kom på den überbra idén hur vi ska spendera våra "studiedagar" 24/1 -27/1. En sista minuten! Efter lite googlande lutar det just nu åt maltahållet! Jag blev så sjuuukt taggad! Jag, Anna, Sara och en massa outforskande äventyr (partaaaa!).
Iiiih! Det spritter i hela kroppen på mig!
yes!enmilstolpepåvägenstort!
| s0kk3r Igår, 0:50 Du är så fin Fotogen Igår, 7:14 Inte ett dugg jämfört med dig när du sover. Fotogen Igår, 7:14 Eller är vaken, för den delen. |
Vacker, Vackrast, Sara.
De senaste veckorna känns det som om jag har sagt samma ord till alla människor som undrar vad som har hänt. Samma meningar, i samma ordning. Du frågade mig idag om hur jag mådde. Utan att ens behöva yttra en hel mening förstod du. Du fyllde i mina tankar och satte ord för min sorg. Tack. Jag har aldrig mött en sådan klok människa som du. Och jag har nog aldrig låtit någon komma så nära som du. Vackra du har en otrolig förmåga att kasta dig in i mitt liv, in i mitt hjärta och på något magiskt sätt få allt att släppa. Om så bara för en stund får du mig att känna mig trygg och säker. Du förstår mig som ingen annan gör. Du ger mig klarhet och riktningar. Du nystar in dig i mina tusentals tankar och rätar ut. Du får mig att förstå verkligheten. Du får mig att förstå mig själv.
Du förstår mig som ingen annan gör.
.
-
okej, jag vet.. Vi har utvecklas jätte mycket åt det bättre hållet. Demokrati hit och välfärd dit. Ja, jag vet. Jag borde verkligen inte klaga.. Jag har världens finaste vänner som jag vet att jag altid kan lita på. Jag får en utbildning alldels gratis -ja, jag får till och med betalt för att jag pluggar på gymnasiet. Jag bor i ett land som är ledande innom jämstäldhet och vi har inte krigat på jagvetintehurmångaår. Vi har en grym tyckfrihet (jag tänker främst på stackarna i kina...) och absolut inga jobbiga "konflikter" (konflikten i mellanöstern). Vi har ett demokratiskt val var 4de år då våra folkvalda får komma till makten. (Även om en del uppenbarligen blev mycket förvånade när de skulle ta bort a-kassan. Varför röstade ni då på dom?) Juste, inte nog med att jag får en asbra utblidning -jag får även välja vad för slags det ska vara. I mitt fal blev det (självklart) musik. Och musiken.! Bara ordet får en att vilja skirka ett livsspudlande glädjerop rak ut. Musiken.
Jag har en dator, en säng, rinnande vatten, två fasta jobb (pengar), mat i kylskåpet, en hel del skor som jag egentligen inte behöver (men mår såå bra av), människor i min närhet som jag älskar, människor i min närhet som älskar mig. Oj, det är nog det som kvittar mest. Att älska och att bli älskad. Och det gör jag och det blir jag. Nej, för faan, nu får jag ta och skärpa till mig.!
-
Är det bara jag som känner mig tom inuti?
Nää, för att ingen är unik och vi kan lika gärna gå och dö allihopa för allt vi åstakommer är att göra denna värld en sämmre plats än den var när vi fann den. Vi kan lika gära lägga oss ner och aldrig andas igen, för att ju mer vi andas desto mer förstör vi. För faan.
- Vad är det? Är du sur på nått?
- Nej, det är bara du som tjatar och nnjuninjuni...
unik?
Om det endå vore så väl.
Fick precis ett telefonsamtal...
RingRing.
Jag: Hej, det är Linneá.
Marcus: Hejhej... det är jag.
Jag: Hej du!
Marcus: Alltså... jag tänkte bara säga att du betyder väldigt mycket för mig.
Jag: Åå, vad söt du är!
Marcus: Mmm, men nu måste jag gå. Tänkte bara säga det.
Jag: Aha, okej. Du betyder väldigt mycket för mig med.!
Marcus: Vilket tur för mig.! Men vi hörs sen. Pusspuss!
Jag: Aa, det gör vi. Puss!
Klick.
Det värmer.
"Jag känner mig i alla fall mer hemma här en någon annan stans än hemma" Söta underbara du!
Okej, att sitta 2 h på restaurang med underbrasteEmmy kanske är lite överdivet, men det var nog fredag kvälls höjdpunkt. Super trevligt! Vidre till ("gamla") Markus, där det bjöds på någon (uppenbarligen) fin whisky och guitar hero. Har aldrig spelat det förr, men det var rikigt kul faktiskt.! Träffade även en del gamla välkända ansikten som jag inte sett på ett tag. Riktigtriktigt trevligt. Också kvällens hjödunkt.! Sen ringde SötaFia och jag och min underbaraEmmy gick den korta biten till Chrikan där SötFia befann sig. Mycket nytt folk (nu fick du som du ville Emmy.. haha). Även ett helt stört skönt gäng med brudar som hoppade rakt in i hjärtat på mig. (Nästan också kvällens höjdpunkt.!) Vi ses nästa helg brudar -då ska vi rocka loss! Efter många intressant diskutioner ville Emmy hem till Vidar, men med tanke på folket som var där just då bestämde vi oss faktiskt för att åka "hem". Först till Markus och hämta grejerna -där det bokstavligt talat låg 4 killar helt utslagna. (Guitar hero måste vara en krävande sport....) Pussade lite på dom och sen kom skjussen.
Okej, jag tror jag ändrade mig om kvällens höjdpunkt. Att dela en 90 säng med någon man verkligen tycker om är bra underbart. :)
Nu är det psykologi som gäller för mig. Jag har nog fattat allt nu, men man måste ju lära sig alla de där rackarns termerna. Aaaah!
Tji på dig!
Den sköna listan presenterades av BMJ - British Medicine Journal bara några dagar sen. Erkänn att du trodde att alla dessa påståenden hade vetenskaplig täckning:
- Att man bör dricka minst åtta glas vatten om dagen
- Att vi använder endast 10 % av vår hjärna
- Hår och naglar fortsätter växa efter vi har dött
- Att om man rakar sig oftare gör att man får tjockare och snabbare återväxt
- Att läsning i dåligt ljus förstör synen
- Att mobiltelefoner stör medicinsk- och flygplansutrustning
Mer inteformation hittar du på http://www.bmj.com/cgi/content/short/335/7633/1288
13/2
längtarlängtarlängtarlängtarlängtarlängtarlängtarlängtarlängtarlängtarlängtarlängtarlängtarlängtarlängtarlängtar
-
Är det bara jag som glömmer bort att vissa människor existerar?
Om exakt 1 månad och 3 dagar kommer jag och Jimmy stå i publikhavet och njuta. Det är 34 dagar, vilket är typ ingenting.
Puffen konstaterade någonting för mig igår -att hennes liv är ganska grått just nu. "Jahopp" sa jag "jag tycker inte mitt liv är så grått... Men vad är det som skilljer ditt liv från mitt?"
"Alltså, utan dig skulle i alla fall mitt liv vara mycket mörkare."
Det är kanske därför mitt liv inte är så grått.
Himlen var blå idag. Och solen lyste faktiskt. Det var jag som såg det och var tvungen att avbryta historiens tråkigaste historialektion med att utropa det! Alla titta ut genom de tummade fönstren och jag njöt lite tills solen gick ner. Det var fint.
Nu ska jag knata ner på stan, handla ett smycke och sen jobba. Jag har faktiskt inte jobbat på 2 veckor. Det känns faktiskt nästan lite nervöst.
Helgen kommer fyllas med plugg och brudmys. Psykologi är så sjukt intressant (på riktigt -jag spillde te över hela mig för att jag var så inne i det jag satt och skrev.. sjukt intressant) men kanske inte det lättaste. Bara jag fattar själva helheten tills på måndag så...
"Ge mig ett s, ge mig ett ommar!" (citat från en fin flicka)
(Juste... jag tror att jag har glömt att tacka för en underbar date som kom att vara nästan en hel dag) :)
BUHU
/Sara som tänkte överraska L.
Tack
(som vanligt... klicka på bilden så bli den större)
-
Artist: Erica
-
-
"Du har gett mig så väldigt mycket och jag vet inte hur mycket jag har lyckats att ge tillbaka och känner mig lite som en svikare...
...Jag vill ju inte såra dig men det måste bli så. Känn dig inte dumpad, otillräcklig eller nåt annat som du kan känna då och då. Var stolt, var stolt över vilka känslor du lyckats väcka i mig... det är inte många som lyckats med det. Var stolt över att du lyckats att få mig att utvecklats vidare i att kunna känna och prata känslor. Jag är väldigt tacksam för att du kom in i mitt liv och skulle väldigt gärna se att du på nåt sätt fortfarande kan vara en del av mitt liv. Du är helt klart den bästa som har hänt mig senaste året..."
citat av en viss M.
"Om du inte funnits där för mig det här halvåret som har gått skulle inte jag funnits här idag...
...Men det är slut nu."
citat av en viss N.
tell me that your sorry tell me that you need me
Jag tror jag börjar se ett mönster.
Jag är bara så jävla trött på "nu har du fått mig att upptäcka en massa saker.. och nu måste jag utveklas vidare med det. Förlåt."
Det gör bara så jävla ont när du inte vill ha mig.
tell me that your sorry tell me that you need me
i might need you. but who cares?
2007?
Året började ganska lugnt.. I min kalender står det nästan varje dag M.M.M (Mysa Med Markus), vilket jag kan hålla med om. Fast.. Det var i och för sig en kryssning i slutet av Januari som nog är värd att nämna. Fult ös. Tyvärr var det också i slutet av Januari som mina två systar tog planet över haven och landade på Austarlien... Utan mig. Man kunde nästan förutse vad som skulle hända, och inte långt där efter flyttade jag hem till min underbara Markus. Som jag antar att varje förhållande gör ändras en del när man bor tillsammans. Det gick så långt att det blev; "Nej men älskling, har du diskat? Guuued vad romaaantiskt!" Det var också en hel del annat som hände som gjorde att vårat förhållande började knaka i fogarna...
Februari kom dock innan knaket, där också alla hjärtans dag. Kanske en anig överskattat -men 2007s alla hjärtans kunde inte varit bättre. Ett överrös med blommor väntade mig och även en mycket fin kväll på isen i kungsträdgården. Mys.
Mars kom och den välplanerade resan till Idre med konfirmationen (jag var då komfirmationsledare) blev av. Mycket trevlig... Dock om det inte vore för en del sjukhusbesök som var förorsakades av mig. Tyvärr var inte det de första sjukhusbesöken från min sida under detta år -någonting som gjorde mig mycket deppig under en tid men jag kom sedan på att för faan, om nu livet blir kort borde jag leva det till fullo varje dag.!
Många tårar och måga ekg:n har det blivigt... men jag måste nog citera min fina Anna när det kommer till den här punkten; "Linnéa, om du klarar det här klarar du allt... och du kan klara allt.!" Ja Anna, jag kan klara allt. Tack.
April förde med sig många soliga dagar för mig, och den soligaste blev nog när jag fick ett stependium från Roslagens sparbank. En laptop blev det för min del -jag tackar och bockar. (Den har blivigt väl använd måste jag tillägga. Mycket väl använd.)
En mycket solig dag i april var även den 23:e. Jag och min underbara Markus var på The Ark. Någonting som jag aldrig kommer att glömma. Lycka.
I maj fyllde allas vår Rasmus år. Kanske lite töntigt att kalla det en av årets höjdpunkter, men så kul som jag hade då hade jag inte haft på länge. Twisti´n the night away.
Min underbara Markus fyllde också -20 för att vara precis. Även den festen är nog värd att nämna -mycket trevligheter.
Midsommar kom och denna firades på underbara Markus sommarställe. På samma lilla ö befann sig även underbara Alexandra och en hel del andra underbara människor -måste jag tilläga att midsommarafton var underbar?
Det blev en hel del jobb på landkrabban, även en del på flygfyren, denna sommar. Speedig som man är han man med att tjäna en massa pengar plus att ha ett redigt sommarlov. Lycka!
Det var dock precis efter midsommar som det på rikigt började knacka i fogarna mellan mig och inte fullt så underbara Markus. Tre veckor av många tårar och mycket deep talkt flyttade jag iallafall hem ordentligt. Det tog tung. Verkligen allt.
Det känns lite konstigt att säga det.. men efter de tre veckorna kom vecka 30 -den veckan som jag och Markus skulle åkt till Gotland. Istället blev det jag och UnerbaraUnderbaraFreddy som åkte -en av de bästa veckorna i hela mitt liv! Vi var stammisar på gute och bur -men allt vore nästan inget utan de 16 snyggaste pojkar jag någonsin sett som bodde innanför muren som vi tillbringade ungefär 90% av tiden med. Helt underbart! Helt sjukt underbart!
Gotlandsveckan tog slut, och så även sommarlovet efter ett tag. Sorligt, men endå rikigt utvilad och med ny, friska tag tog jag tag i skolan.
Dessa tag försvann dock ganska snabbt då mycket tid gick åt en viss Marcus. (Nya marcus som han kallas i min vänskapskrets). Vårat förhållande utvecklades till något komplicerat som nu inte finns längre. Ganska skönt faktiskt.
Mitt under allt detta blev det en hel del sittandes i oändliga korridorer för min del.
Var bara tvungen att nänma det.
Det var ungafär i den vevan som jag började känna Sara mer och mer. Min Anna intrudicerade oss för varandra, och sen dess har jag varit fast. Nu när jag tänker på det känns det lite som om jag kan dela upp mitt år lite som före och efter Sara. UnderbaraSara. Det hela började med en hel del festande där även UnderbaraEmmy och UnderbaraAnna var inblandade. Lycka!
Festande utvecklades till en närmare vänskap, och nu i efterhand kan jag nästan inte förstå hur jag har klarat mig utan en sådan ängel. (Med risk att låta för konversiell tar jag riksen och kallar henne Ängel). Jag kommer nog aldrig kunna tacka dig för allt. Det enda jag kan säga är nog tack!
Jag vill dock inte glömma Anna, Emmy och Khadidja som jag har tillbringat otroligt mycket tid med denna höst. Underbar tid.!
Tyvärr tappade jag mitt hem för ungefär en vecka sen. Grymt tungt. Nog det tyngsta jag varit med om. Någonsin. Men helt ensam var jag självklart inte -har denna vecka spenderat tid med de underbaratste människorna som finns. Tack. Ännu en gång tack.
Så, vad är summan av 2007? Det har nog varit ett år där jag både har druknat i allt det mörka -men även svävat på lyckan. Jag kommer självklart minnas lyckan med glädje, och lära mig av sorgen. Lära mig av sorgen? Kan man det? Okej, omfrasering -jag kommer lära mig av gårdagen, drömma om framtiden men leva i nuet.
välkommen till år 2008.
Pusshej!
